Var på lite större träning igår för första gången på några veckor.
Tror det gör väldigt gott att ha några veckor nervarvning. Trassa var inte alls så het och "steppig" som hon brukar vara när det är andra hundar med. Tyvärr var hon inte lydig heller.
Positivt:
Bra markeringar
Bra linjer till kända apporter
Negativt:
Dålig stoppsignal
Halvkassa ingångar
Inget direkt intresse av att följa tecken
Slutsats:
Fortfarande en självständig hund. Fortfarande en inkonsekvent ägare.
Tänker ibland att det har gått för långt, att hon för väl vet när hon inte måste lyda, att det aldrig kommer bli ordning på oss två. Men provet där hon fick 1:an, då var hon plötsligt så lydig som aldrig förr, antagligen för att det var lite "renare" upplagt.
Hon har ju rätt, i 80% av fallen när jag blåser stopp, kommer det en söksignal efteråt. Varför skall hon då inte förekomma lite och börja söka direkt? Jo, för nu kanske det är de 20% när jag skall skicka henne åt sidan. Skall jag aldrig träna med stopp och sen sök då? Eller går hon bara ner och söker för att hon redan har känt att det är vittring där? Jag vill stoppa henne innan hon söker när hon inte vet var det är för att hon skall få ner farten och inte bara springa över området. Jag vill att när jag blåser stopp skall hon titta på mig tills jag säger något annat. Jag vill att när jag säger något annat skall hon göra det jag säger och inte det hon har planerat.
Ja, det är helt enkelt mycket jag vill. Det är också mycket som hon vill. Vi kämpar vidare. Till våren skall vi ta ett förstapris till i öppenklass och till hösten skall vi ha vår premiärstart i elitklass. Mmm.. då är det bara att fortsätta kämpa och försöka hitta något som gör oss båda nöjda.
I den tidigare planen ingick också någon slags start i lydnad, just nu känns det inte så lockande. Kanske måste anmäla till en tävling där också för att komma igång. Nya regler efter nyår, lättare skall det bli. Kanske får vi en start ändå.
