måndag 1 oktober 2018

Marocko fast just nu Spanien

Är i Spanien och byter bil. Bor i Tullas gamla lägenhet i Alicante. Stor, nära stranden, mycket trafik, frihet på ett sätt jag inte längre är van vid,  fast inte svårt att komma in i. Roligare med sällskap är det ändå,  om det är sällskap jag vill ha. Inte bara folk. Men, inte det som skulle sägas. Utveckligen på fastighetsmarknaden var det. Tvåhusägare på mindre än några månader, vem trodde det för ett år sedan. Så mycket jag har att tacka Tulla för, om det inte var försent. Hon får få ett eget inlägg. Talet från begravningen kanske.
Spårar ur åt alla håll nu, helst ville jag skriva om hur trött en svenska blir efter en dag av att säga nej till marockanska "släktens" sammanfogade vilja. Och hur tacksam jag är att det är just min marockan jag har hittat, inser mer och mer hur mycket han ändrar sig för mig, att vi började så olika och att vi ändå är så bra tillsammans och har varit hela tiden, fast det varit svårt att sd för alla bråk innan. Men fortfarande så blir det bara bättre och bättre. Och nu ett hus, och en stor tomt, och massa djur, varför ska vi åka till europa?
Ja, det var ju friheten då.. vi får se, jag vill ha en häst. 

fredag 3 augusti 2018

Diana

Diana som skall vara B's hund, som ändå har bestämt sig för att hon är min hund.. vi får väl se om det ändrar sig, eller så har jag just ett mycket passande handlag för schäfrar. Även Mysak och Armani fungerade väldigt bra med mig. Vackra hundar är det i vilket fall som helst. Med eller utan slöja!


Liten o söt


Värmetålighet noll. Här är det 19 grader och hon älskar sin blöta sjal.


Sover i lägenheten i Mirleft

Blanca

Ibland klickar man till kameran oväntat bra.. syns också att Blanca börjar få liite mindre bröst igen..



Efter att dessa små monster flyttat till nya ägare.. 1 av 7 är fortfarande kvar!

Marocko 6

Kläderna från förra inlägget är nu sålda - byxorna i alla fall - och nya levereras inom några dagar.

Nu är det varmt här, 44-45 grader i skuggan, inget för nordbor, men verkar inte vara något för marockaner heller, alla mer eller mindre utslagna under de värsta timmarna som är nu..

Jag njuter istället av att få lägga upp en liten fotosamling på speciellt älskade här i landet.



Vi är ändå rätt söta ihop..


Min strandförsäljare i Mirleft



Min promenadväg i Kasba Tadla


Vår utesäng på landet i Kasba Tadla






måndag 11 juni 2018

Marocko 5

Idag har vi shoppat kläder på marknaden som skall på försäljning i Rönnäng, blir spännande att se hur det fungerar. 12 par byxor och 4 klänningar. Hade jag orkat resa mig och ta ett kort på dem hade jag gjort det.

Förutom det har jag varit tacksam över att jag inte är en kyckling på försäljning, eller ännu värre en av de vita mathönorna. Tänk att leva bara för att ätas. Finns ju många sådana djur i alla länder, men här ser man det så tydligt. Och varje gång tänker jag - tack och lov att jag inte är en vit höna.

Vi köpte inga vita hönor, men 10 st små kycklingar till, så nu tror jag vi är uppe i 42 hönor/kycklingar totalt. Och tre får. Och två duvor. Och 1 1/2 hund. Och snart massa valpar till den hela hunden.

Jag har också varit tacksam för att jag inte är Marockanska. Det bråkas och skriks och ingen kan lita på någon.


Min underbara svenska, lugna, fina, ödmjuka fantasktiska familj! Tänk att med dessa två i sällskap så verkade hela Marocko vara ett paradis!


Nu har jag inte sett Tafraut på länge, men vackert och speciellt är det fortfarande. Här utsikt från elefanthuvudet mot Napoleons hatt.


och här några otroligt vackra vyer från Mirleft. Våren nyss kommen och havren är fortfarande grön.


samma ställe med han som äter havren.






Sist, och på den tiden minst, Blanca i sin gamla sophög som hon gillade i lägenheten i Mirleft. Innan tonårsgraviditeten.





fredag 8 juni 2018

Marocko 4

Idag har jag i stort sett haft en bra dag! Gjort färdigt ett projekt på jobbet, gett råd till en av mina svenska vänner om hon skall byta jobb eller inte (det blev inte), gått två promenader och sitter nu i dammet av en gravid och en valp som busar livligt med varann. Trots allt detta inga bildbevis! Men jag har så många "gamla" vackra kort, så det skadar inte att de får lite utrymme också.

torsdag 7 juni 2018

Livet i marocko 3

Listan fortsätter, när jag är klar skall jag försöka lära den lilla Dianahunden några trick. Blir det lyckat kanske hon får vara med imorgon. En och en halv timma till solnedgång och mat. En vecka kvar av Ramadan. För de som praktiserar denna tradition. Här kommer i alla fall några tacksamma stunder från idag!


Cream fraiche-tårta, oavsett land, oavsett humör, så är denna föda underbar!


Kycklingarna fick gå ute OCH har fått ett nytt hem med tak OCH inga fler har dött de senaste två veckorna. Min anledning sa också att med alla dessa djur så spelar det honom ingen roll om han får åka till europa eller inte. Då är det synd att du är här med mig, svarade jag, för att inte missa ett tillfälle att säga att här vill jag inte stanna en sekund i onödan. och så blev vi ovänner. och så efter fem minuter blev vi vänner. Kycklingarna har det åtminstone bra, och det är ju det viktiga!


Kom en bil och lastade upp 90 kg säckar med havre och JAG fick hjälpa till att lyfta upp två stycken. Farmor försökte hindra mig men jag slet mig loss!


Gravid eller inte, så är hon väldigt söt i alla sina opassande sovställningar!

onsdag 6 juni 2018

Livet i marocko 2

Ja, faktiskt är jag sur flera gånger per dag. Men det är inte så konstigt när alla pratar ett främmande språk, eller nej, skriker ett främmande språk 90 % av min vakna tid. Dessutom verkar inte detta främmande språk fastna i mitt huvud riktigt. Därför fortsätter tacksamhetslistan med det som är bra med Marocko.


Påminnelsen om att man inte behöver mer än en gastub och en liten pall. Nä, man behöver faktiskt inte ett nyrenoverat kök med marmorbänk, man klarar sig precis lika bra ändå.


Att kläder är billiga och sköna. Kanske inte alltid vackra, men billiga och sköna.


Min fria arbetsplats. Denna dag med arbetskamrater, eller i alla fall arbetande kamrater.


tisdag 5 juni 2018

Livet i Marocko 1

Nu har jag varit här lite drygt en månad och humöret pendlar. Jag försöker hålla fast vid sakerna jag tycker om här, de presenteras utan rangordning i bildform. Det är helt enkelt dags för en tacksamhetsdagbok i bildform.


Min cykelväg, min stund i frihet!



Mina små marockanskor och ljuset i solnedgången


Apelsinodlingar och BERGEN och Blanca igen såklart


Min anledning för att vara här, och solnedgången igen .. såklart.. 


Min anledning ihop med grönska och vatten


och mer vacker grönska.