Träningen fortsätter i tystnad..

Kan tyckas att det har slarvats med sammanfattningar av träningen, men för tillfället kan det skyllas på att min dator är trasig.

Har hunnit en helgkurs med Eva Bodfält i jaktlydnad. Den kursen passade oss perfekt! Trassa var nog den som hanterade störningar sämst när störningarna plötsligt bestod i en människa med godis istället för en dummy.
En stor fördel för mig när jag ska träna, finns ingen anledning att kasta massor till henne i vatten så hon blir uppjagad, när det går lika bra att sätta en godispåse i händerna på en medhjälpare.

Det stora målet, att jag skulle jobba på mitt tålamod och planering börjar kännas lite bättre. Är med som instruktör på vardagslydnad hos hundar i Kålltorp nu, och det ger mig lite extra motivation att träna med trassa på samma sätt som vi lär ut. Blir lite mer trovärdigt också.. :)

Den lite mer långsiktiga planen är att kunna vara med på "vanliga" apporteringsträningar under nästa år, tills dess räcker det gott för oss med människa och godis och oss själva och godis.

En annan stor fördel med att inte åka på apporteringsträningar hela helgerna är att jag kan ägna mer tid åt att klättra! I år SKA jag klara en 7a!! helst på led men jag kan acceptera att jag gör det på topprep också.

Om en vecka är jag i frankrike och klättrar kalksten och trassa får byta familj och uppfostran hos min syster igen. Tur att hon är gammal och inte så känslig för förändringar. Det är en imponerande liten hund jag har. Jag är så glad att jag har bestämt mig för att ha kvar henne och ändra träningen istället för att skaffa en ny "stjärna" känns roligt och spännande med träningen nu! (Detta kan jag läsa nästa gång jag tröttnar och vill slå ihjäl hundkräket).

Fokus just nu ligger på frivillig fot och koppelträning. Verkar som nyckeln är att kunna säga varsågod ofta, en liten aha-upplevelse från senaste Eva-kursen. Jag gör mitt yttersta för att jag inte skall bli irriterad när vi går fot också, vilket jag blir på nån sekund. "ÅÅÅÅÅH, nu går hon en millimeter för långt fram IGEN!!!!!". Istället vänder jag eller frigör henne med varsågod innan vi kommer dit. Några långa sträckor blir det alltså inte.. :)

Parallellt tränas lite stoppsignal, gärna när hon äter sitt torrfoder. Blåsa stopp och ge henne en köttbulle eller annat riktigt gott när hon tittar upp. Bara detta väldigt svårt för henne, hon kan ju inte lämna sin mat!!!!

Nu är det klättring i Seglora som gäller!

Tillbaka i jaktträning - från början

Denna helgen går vi nybörjarkurs i jaktapportering för Eva Thorén Söderström, en mycket trevlig och inspirerande kvinna som tränar retrieverjakt - inte bara med "snälla" metoder utan snarare enligt operant inlärning, om jag nu har fattat det ordet rätt :) För en teoretiker som jag passar denna typen av träning riktigt bra, för det finns mycket litteraturstudier på både människor och djur som visar att det fungerar. Tvivlar man kan man bara gå och titta på delfinerna som gör konster en stund, har svårt att tänka mig hur man skulle skälla på en delfin så att den tar åt sig.

Givetvis tycker jag inte att allt vi gjort innan är förkastligt, men jag har svårt att hitta en balans i det själv. Om jag börjar korrigera Trassa blir det ofta att jag bara blir argare och argare och naturligtvis blir ingenting bra då - men det går inte att låta bli ändå. Därför går jag på omskolning nu! Letar efter andra verktyg att ta till när Trassa (och framförallt en eventuell nästa hund) inte gör som jag vill. Det är lätt att skrika nej och ruska, men finns det ett annat sätt så tar jag gärna till det - även om det tar lite längre tid. Så just det, TÅLAMOD.. det är det jag skall jobba med när vi sätter igång igen. Planering och tålamod. Tror jag skulle hjälpa oss mycket!


Jag skall tvinga mig att skriva lite sammanfattning om nya saker jag lärt mig efter dagens slut. Inte slarva med det nu!!

Partille! Har allt..

Hyltebergen övre östra väggen. Lite mulet men ändå varmt nog att hålla på till nio. Lätt att sätta topprep så jag struntade i led,  var inte helt på humör. Ändrades när jag på ljudligt sätt tog mig upp för blixt gordon 6c, då var jag nöjd och glad igen och klättring bästa sysslan någonsin!

Trassa bidrog med att skälla på skogen och äta bajs på vägen hem. Hon ska få sin resumé om våran nya vardagslydnadsträning nån dag också, nyinspirerade av Eva Bodfält i helgen.

Uteklättring

En solig dag hos gubben i berget. Fin klättring för oss människor, vaktjobb för lilla hunden. Imponerad av henne idag, hon skällde på okända men släppte förbi klättrsre hon träffat i tio minuter för de visste hon tillhörde oss. Hon hade allt velat vara gårdshund, får se om jag kan fixa det för henne en dag!
Själv klättrade jag en 6a på led och en 6b+ på topprep, den var fin!