Första dirigeringshelgen!

Av tre i Moheda är över. Här kommer stödet för minnet och tvånget för att vara envis..
Började med synlig dirigering. Kasta markering - skicka. Kasta markering - skicka på dirigering. Detta för att testa nivån på hundarna. Alla klarade det utan problem, även vi, men det trodde jag vi skulle klara.

Därefter en helt dold dirigering, lätt sa hon. Gick inte alls. Trassa sprang lite snett mot vad jag visade och in i en buske, blåste stopp som hon inte reagerade på. Kallade in, skickade igen. Hon sprang mer i anvisad riktning och sen in i samma buske fast motsatt sida - ca 5 m ifrån mig. Sen behövde vi som tur var inte försöka mer.. Nyttigt att se hur tydligt hon tror att det är första buske hon skall leta i, brukar ju ligga där..!

Innan de första "testen" satt vi inne och alla fick berätta om sig själva. Vilka svagheter man ansåg sig ha som förare som stod i vägen för vår gemensamma "framgång". Mitt hinder är att jag inte helt säkert vet hur jag skall hantera trassa. När hon inte gör som jag vill - är det för att hon inte förstår eller för att hon tycker att hennes idé är så mycket bättre än min. Detta i kombination med att mitt tålamod/planering inte räcker längre än en månad eller vecka vad det gäller träningsplan.

Nu har jag fått en plan/läxa som vi skall träna på i två månader. Det viktigaste med planen är att inte dras med och skicka på för svåra saker - bara för att andra gör det.

Jag har haft känslan mer eller mindre hela tiden med Trassa att jag inte kan tillåta henne att göra saker lite slarvigt, att jag inte kan låta henne komma undan med någonting, för du skulle jag tappa taget om henne helt. Nu är inte det helt sant, särskilt inte i lydnadssammanhang, men i koppel, fot, dirigering och bajsätarsammanhang så verkar det vara så. Det kräver av mig att jag skärper mig och inte accepterar någonting - absolut ingenting. Märker jag att jag inte klarar det, då skall jag inte träna den dagen, helst inte ha henne lös eller i koppel heller.. kanske en mysig fot/köttbullepromenad runt härlanda tjärn när alla man möter tittar så längtansfullt på den jättelydiga hunden :)

Den viktigaste övningen för oss är kontroll/tecken. När jag blåser stopp skall hon alltid vända sig och titta på mig inte titta och lukta åt alla andra håll. Om hon inte gör det - gå fram och säg till och börja sedan om från början varje gång. Svårt för mig, men vänjer mig nog.. Tanken är att man börjar på nytt varje gång, kanske lite som i klickerträningen - äsch så dumt, gjorde du fel - men då börjar vi om igen (och du fick ingen belöning, hehe).

Jag skall försöka skapa mycket störningar åt ena hållet för att sedan skicka henne åt det andra. Störningar kan vara skott, kast, rop, vilt... Har jag blåst stopp så måste hon stanna och titta på mig. Gäller även om hon råkar stå på dummyn, skall inte ta upp den innan söksignal, åtminstonde inte när stopp har blåsts först.

Viktigt att börja nära och stretcha avståndet långsamt, eftersom jag inte hinner korrigera i tid annars. Detta blir den största utmaningen för mig skulle jag tro. Vi får gärna träna på detta varje dag (de andra fick bara träna varannan/var tredje dag) och vi skall träna på ny mark varje gång, annars lär hon sig snabbt att det finns vissa ställen där hon måste lyda och på övriga gäller "hennes" regler.

Nästa övning som jag har tänkt att vi skall göra två gånger i veckan är rutan. Jag har tänkt att vi skall hålla oss till spårat och synligt de första veckorna. Jag tycker att hon behöver få ut lite avstånd och bli lite rakare i sina linjetag. Tycker också att det känns skönt att göra något som jag vet att hon lyckas med när det blir så mycket tillsägelser på det andra. När vi kommer till de högre stegen är det bra att gå tillbaka hit ibland för att "slipa till", förlänga och variera. Det stora problemet här är som vanligt mark. Principen för alla dessa skick är att går hon inte rakt - kalla tillbaka och börja om, gå ut och visa dirigeringen igen vid behov. Samma sak gäller när de är dolda. Skadar inte att försöka, bara man rättar till det. Det dummaste jag kan göra är att börja blåsa och dirigera på dessa skicken - känns som jag har gjort det redan..

Tredje uppgiften är att träna närsök. Kan skjuta med apportkastare (bara skott) ner i en buskeför att hålla intresset i området. Skicka sedan hunden, låt den söka ett tag, stötta med beröm och söksignal mär detn gör rätt. Kasta in en boll efter en stund när hunden inte ser det. Detta skall lära hunden att ligga kvar och söka länge och noggrant i ett område när jag säger att den skall göra det. Om den går ut ur området, stoppa med stoppsignal och skicka tillbaka. Inte det lättaste med trassa, så antingen starta i koppel, eller se det mer som signalträning enligt ovan.

Fjärde uppgiften är att träna på över. Det kan vara över en häck, mur, å , flod, staket.. över något helt enkelt.
Även tänka på att använda så små låga signaler som möjligt, då måste de koncentrera sig mer på att höra plus att man har något att ta till när det är långa avstånd.